Introduktion av innovationsekosystemets uppbyggnad/modell
Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
Denna cirkulära canvasmodell togs fram för att öka förståelsen för det innovationsekosystem som entreprenören ingår i. Modellen visar entreprenörens resa från idé till genomförande och vidare ut på marknaden.
Eftersom entreprenören driver processen mot nyttiggörande står denna i centrum. Runt detta finns de funktioner som behövs för att lyckas i en innovationsresa, oavsett var i processen man befinner sig eller var man kliver på.
Syftet med modellen är att skapa en tydlig bild av ett ekosystems resurser och funktionalitet. Det handlar om att förstå vilka aktörer och miljöer som finns, till exempel regionala utvecklare, företag, Science Parks, testmiljöer och universitet, vilka resurser som är tillgängliga och vad som eventuellt saknas.
Canvasen kan användas för att analysera och utveckla ett ekosystem oavsett bransch. Den hjälper till att identifiera styrkor och svagheter och kan ge bättre förutsättningar för innovationer att växa.
Västerbottens nio styrkeområden har kartlagts med hjälp av denna modell. Förhoppningen är att fler ska kunna använda den i sitt eget arbete för att stärka sitt ekosystem och bidra till ökad konkurrenskraft. Vilka funktioner finns hos er och vilka funktioner saknas eller behöver tydliggöras.
Modellen Entreprenörens innovationsekosystemscanvas är inspirerad av vetenskapliga teorier om vilka funktioner som behöver finnas i ett innovationsekosystem. Bland annat bygger den vidare på Talmar et al:s Pie Model och Håkan Ozans METRIC Model. Arbetet har utvecklats genom design thinking och iterativa processer tillsammans med aktörer i Västerbottens innovationsekosystem. Modellen grundar sig på etablerade metoder som vidareutvecklats i detta arbete.
Vilka kapaciteter vi huvudsakligen tillför till innovationsresan
Västerbottens innovationsekosystem består av många aktörer som på olika sätt stödjer innovatörer, entreprenörer och företag i deras innovationsarbete. Aktörerna finns med genom hela processen, från validering av idéer till testning och vidare till lansering på marknaden.
Stödet kan bestå av rådgivning, information, finansiering eller miljöer för tester, möten och samarbeten. Tillsammans skapar dessa aktörer förutsättningar för att idéer ska kunna utvecklas och bli verklighet.
Läs rapporten Aktörsmodell för utveckling av regionala innovationsekosystem med METRIC.
Västerbottens 9 styrkeområden
Västerbottens regionala innovationsstrategi identifierar nio styrkeområden i länet. Tillsammans utgör dessa resurser en stark grund för innovationer som kan göra Västerbotten mer attraktivt, innovativt och hållbart.
Kartläggning och systemgemensamhet
I Västerbotten har innovationsekosystemet tidigare beskrivits som ett sammanhållet system med gemensamma funktioner. Inom projektet Innovationsekosystem i Västerbotten har varje styrkeområde analyserats för att identifiera vad som är systemgemensamt och vad som är systemunikt.
Till exempel kan aktörer inom både life science och kulturella branscher använda samma affärscoacher. Genom kartläggningen blir det tydligare vilka resurser som finns i systemet och vilka delar som behöver utvecklas mer specifikt för ett område respektive kan vara gemensamma.
Systemgemensamma funktioner behöver vara utformade så att många typer av idéer, entreprenörer och företag kan ta del av dem. Systemunika funktioner handlar i stället om stöd som är anpassat för en viss typ av idéer, branscher eller områden.
Ett starkt innovationsekosystem behöver båda delarna. Genom att kartlägga detta blir det möjligt att utveckla resurser och arbetssätt som stärker innovationsförmågan i Västerbotten.
Insikter
Systemgemensamma resurser kan upplevas som enklare och tydligare att använda och de skapar även samordningsfördelar.
En fördel med systemgemensamma resurser är att de kan bidra till att utjämna geografiska skillnader i regionen så att fler får likvärdig tillgång till stöd och information.
Förstudien visar att styrkeområdena ofta har olika utmaningar och behov. Detta innebär att systemunika lösningar behövs för att möta respektive områdes förutsättningar.
Genom att synliggöra vilka regionala behov som är systemgemensamma och vilka som är systemunika kan insatser formas mer träffsäkert och resurser fördelas på ett sätt som stärker innovationsekosystemet i Västerbotten.
Röster från aktörerna
”Många funktioner i systemet måste vara unika, branscher är unika med specifika utmaningar”
– Deltagare workshop april 2025
”Genom att kartlägga Västerbottens styrkeområden ökar vi kunskapen om det unika och hur vi bättre kan utveckla innovationsförmågan i länet mer konkurrenskraftigt”
– Deltagare projektgruppen
”Gemensamma funktioner sparar resurser och främjar samverkan”
– Deltagare workshop april 2025
Rapport från Håkan Ozan
Rapporten visar hur offentliga system, näringsliv och företag påverkar regional innovation. Data från 1 682 företag i fem regioner pekar på svaga arbetssätt, bristande styrning, begränsat samarbete och brister i förmågor. Rapporten presenterar modellen 3LAM som beskriver hur nivåerna behöver hänga ihop genom tydligare styrning, tätare samarbete och bättre förberedda aktörer. Modellen ger stöd i det praktiska arbetet och lyfter frågor som kan följas över tid.
Information om kvartalsträffarna
Kom på våra nätverksträffar inom innovationsekosystemet.
Vi skickar ut en kvartalsvis inbjudan med aktuella teman.
Läs om projektet RIO
Med RIO har innovationskapaciteten i Västerbotten stärkts genom att resurser för innovationsledning har utvecklats. Arbetet har omfattat utbildning, samverkan mellan aktörer och utveckling av stödstrukturer som kopplar samman olika innovationsmiljöer.
