Kvartals-
träffarna
Ett gemensamt lärande om behov, dialog och riktning
Inom ramen för det här arbetspaketet har hela innovationsekosystemet under projektet RIO:s gång träffats kvartalsvis – tre gånger per år digitalt i två timmar och en gång per år fysiskt heldag. Det här upplägget har varit ett lärande i sig: vi har tillsammans utforskat behovet av att mötas, vad vi behöver prata om och hur vi bäst gör det.
Vid varje träff har vi arbetat med ett bottom-up-perspektiv, där alla aktörer i ekosystemet har haft möjlighet att göra sin röst hörd, reflektera och bidra till agendan. Samtidigt har vi vävt in ett top-down-perspektiv, där myndigheter, nya lagar eller aktuella teman – som exempelvis dubbelanvändning eller smart shrinkage (ett begrepp lyft i OECD:s rapporter) – har fått utrymme. Kombinationen av dessa perspektiv har skapat en levande arena där både struktur och öppen dialog har varit centralt. Men framförallt en gemensam riktning.
Fysiska möten som fördjupning och förflyttning
Vid de årliga fysiska träffarna har vi passat på att arbeta mer fördjupat under heldagar. Det har fallit sig naturligt att fokusera på våra 9 styrkeområden, där vi gemensamt har kartlagt och analyserat dem. Detta arbete ledde vidare till ett avknoppningsprojekt – iiOV, där djupintervjuer genomfördes för att förstå vad som fungerar bra, vad som kan förbättras och hur styrkeområdena kan utvecklas vidare.
Mer om den fördjupade kartläggningen, intervjuerna och strukturen vi använt finns att läsa under fliken ”Styrkeområden” på denna webbplats. Där beskriver vi också konkret kunskap som är värdefull att ta med sig in i flera aktörers projektportföljer i kommande arbete.
Lärdomar – vikten av balans, reflektion och gemenskap
Genom arbetet med kvartalsmötena har vi dragit tre centrala lärdomar:
1. Bottom-up är avgörande
Mötena blir meningsfulla när alla får bidra och när reflektion ges utrymme – inte bara information.
2. Top-down-kommunikation fungerar bäst i dialog
Myndigheter och beslutsfattare kan snabbt nå ut med viktig information till ”hela Västerbottens innovationsekosystem”, men det kräver en öppen yta för återkoppling och samtal för att bli dynamisk.
3. Vi bygger en gemensam framtid med den Regionala Innovationsstrategin (RIS) som ledstjärna
Mötena skapar en stark vikänsla och en dynamisk kunskapsbas. Vi rör oss tillsammans framåt – oavsett om diskussionen handlar om dubbelanvändning, smart shrinkage, tillväxt eller nya framtidsfrågor. När så det blir dags att aktualisera RIS har fler kunskap om den och vi hoppas få ännu större delaktighet i remissrundan så hela innovationsekosystemet bygger strategin för framtidens innovativa Västerbotten tillsammans.
1. Bottom-up är avgörande
Mötena blir meningsfulla när alla får bidra och när reflektion ges utrymme – inte bara information.
2. Top-down-kommunikation fungerar bäst i dialog
Myndigheter och beslutsfattare kan snabbt nå ut med viktig information till ”hela Västerbottens innovationsekosystem”, men det kräver en öppen yta för återkoppling och samtal för att bli dynamisk.
3. Vi bygger en gemensam framtid med den Regionala Innovationsstrategin (RIS) som ledstjärna
Mötena skapar en stark vikänsla och en dynamisk kunskapsbas. Vi rör oss tillsammans framåt – oavsett om diskussionen handlar om dubbelanvändning, smart shrinkage, tillväxt eller nya framtidsfrågor. När så det blir dags att aktualisera RIS har fler kunskap om den och vi hoppas få ännu större delaktighet i remissrundan så hela innovationsekosystemet bygger strategin för framtidens innovativa Västerbotten tillsammans.
Att Region Västerbotten fungerar som en ”honest broker” – en samordnare som inte äger ekosystemet utan samlar det – har varit en framgångsfaktor. Denna samverkansmodell har också uppmärksammats i Vinnovas rapport Innovation Ecosystem Playbook, där det finns mer att läsa om hur strategiska möten kan bli en bärande del i utvecklingen av hållbara innovationsekosystem. Och att det just kräver att någon går in och samordnar.
Läs den Regionala Innovationsstrategin (RIS) för Västerbotten här
“Det känns extra värdefullt som projektresultat att Vinnova parallellt med projektet RIO drivit något de kallade keystone projektet. RIO:s kvartalsmöten har Vinnova följt parallellt och även de har med dessa slutsatser i sin så kallade Playbook om innovationsekosystem och att det behöver finnas en samordnande orkesterledare”
Jenny Ferry, projektledare och innovationsledare
för kvartalsmötena och RIO-projektet.
“Det känns extra värdefullt som projektresultat att Vinnova parallellt med projektet RIO drivit något de kallade keystone projektet. RIO:s kvartalsmöten har Vinnova följt parallellt och även de har med dessa slutsatser i sin så kallade Playbook om innovationsekosystem och att det behöver finnas en samordnande orkesterledare”
Jenny Ferry, projektledare och innovationsledare
för kvartalsmötena och RIO-projektet.
Läs mer om våra arbetspaket
Information om kvartalsträffarna
Kom på våra innovationsekosystems-nätverksträffar!
Vi mailar ut inbjudan med teman kvartalsvis.
