Hur stärker vi
Hur stärker vi
innovationsledarskapet
i regionen?
Västerbotten har en stark ställning, i ett europeiskt perspektiv, när det kommer till innovation, främst kopplat till länets universitet, innovativa företag och kommuner. Samtidigt behöver Västerbotten kunna samla universitet, näringsliv och politik i regionala kluster och innovationsmiljöer för att nyttja innovationspotentialen, något som kräver ett tydligt regionalt ledarskap. Ett innovationsledarskap som möter utmaningarna och den globala konkurrensen kräver nya sätt att arbeta med innovation, från gårdagens tematiska stuprör till dagens mer integrerade och utmaningsdrivna arbetssätt. För att leda arbetet behövs därför en regional taktisk nivå som håller ihop, stödjer och koordinerar det operativa arbete som bedrivs hos aktörerna i det regionala innovationsekosystemet samt kopplar och följer upp det mot de regionala utvecklings- och innovationsstrategierna.
PROJEKTMÅL:
Initiera, bygga upp och etablera ett regionalt innovationsledarskap som genom ett proaktivt och kontinuerligt arbete koordinerar och stärker innovationsarbetet i hela länet genom att utveckla samverkan mellan näringsliv, akademi, offentlig sektor och övriga samhället.
PROJEKTMÅL:
Initiera, bygga upp och etablera ett regionalt innovationsledarskap som genom ett proaktivt och kontinuerligt arbete koordinerar och stärker innovationsarbetet i hela länet genom att utveckla samverkan mellan näringsliv, akademi, offentlig sektor och övriga samhället.
60 nya innovationsledare
Under RIV-projektet har det även genomförts ett program för att utbilda innovationsledare. Detta i samarbete med Amplify, som specialiserat sig på att utveckla företags och organisationers innovationsförmåga. Totalt har 60 personer gått utbildningen, som varit mycket uppskattad och också väckt stor uppmärksamhet utanför Västerbotten. Förutom att säkerställa att aktörerna, som möter innovatörer, har en kvalitetssäkrad utbildning har satsningen bidragit till att aktörer inom innovationsekosystemet har lärt känna varandra och breddat sina perspektiv.
”Innovationsledningsutbildningen gav mig många spännande verktyg och arbetssätt för att öka innovationskraften i regionens företag.”
Kursdeltagare
”En övergripande insikt jag tar med mig är att vi inom innovationsekosystemet har olika ingångsvärden. Det är viktigt att vi visar varandra ödmjukhet och inte ifrågasätter varandras uppdrag.”
Kursdeltagare
– Västerbotten är den regionen i Sverige som tar ett helhetsgrepp på innovationer och medvetet satsar på att öka kunskapsnivåerna inom området. De som utbildat sig till innovationsledare har fått en gemensam begreppsförståelse och en bra verktygslåda för att arbeta med olika typer av innovatörer. Många som gått utbildningen säger att de blivit vassare på att utveckla företag och ta deras innovationer vidare, säger Jenny Ferry innovationsledare på Region Västerbotten.
Kursplanen omfattade de åtta innovationsledningsprinciperna med fokus på hur de kan användas i praktiken.
VÄRDEKARTLÄGGNING
Vilket värde kan vi skapa för våra kunder? Vad är fördelarna? Vad tjänar kunden på vår innovation? Den första principen syftar till att belysa vikten av att tänka kundvärde genom hela innovationsprocessen. Kunna kartlägga de värden och nyckelattribut som innovationen skapar under hela kundresan.
INSIKTSINSAMLING
Den del av innovationsprocessen som får dig att säga ”aha”, knacka dig med pekfingret mot tinningen och vilja sätta i gång att utveckla med en gång. Principen innebär ett systematiskt angreppssätt för att förstå kunders och potentiella kunders uttalade och outtalade behov i syfte att innovera.
RISKHANTERING
Denna princip handlar om att genomföra förnyelse och förändring på ett kontrollerat sätt. Att genomföra systematiskt experimenterande baserat på prioriterade hypoteser och att hantera en väl balanserad portfölj av innovationsmöjligheter.
BYGGA INNOVATIONSKULTUR
Principen handlar om förståelse för hur olika värderingar, övertygelser påverkar innovationsförmågan. Eftersom innovation är en dynamisk process så kan olika beteenden vara viktiga i olika delar av innovationsprocessen.
FRAMTIDSORIENTERAT LEDARSKAP
Innovativa organisationer uppstår inte bara spontant utan är ofta produkten av kreativa och konstruktiva ledare genom hela organisationen. Ledare som har modet att utmana status quo med nyfikenhet och mod. Som kan inspirera och ge näring till en innovationskultur som stödjer den valda strategin. Och som kan agera förebilder på alla nivåer i organisationen.
STRATEGISK RIKTNING
Hur skapar vi en tydlig vision för vårt innovationsarbete? Hur sätter vi mål och relevant ambitionsnivå? Och hur allokerar vi resurser för effektivt genomförande? Denna princip handlar om att sätta upp ledstjärnan för innovationsstrategin, identifiera nyckelprocesser och resurser samt att sätta upp kriterier och milstolpar för att kunna mäta effektiviteten i innovationsprocessen.
ANPASSNINGSFÖRMÅGA
Hur ska vi anpassa organisationen för innovation? Vilka strukturer, processer, kompetenser och modeller behöver vi för att maximera innovationskapacitet och kvalitet? Principen belyser begrepp som design thinking, lean start up och andra processdesignverktyg som kan användas för att möjliggöra dynamisk anpassning av innovationsprocessen.
SYSTEMATISERING
Denna sista princip handlar om att öka förmågan att leda innovation i ett stabilt innovationssystem med väl etablerade regler. Här lyfts olika ISO-standards som ligger till grund för det professionella innovationsledarskapet. Inom ramen för utbildningen tittar man även på hur man löpande kan utvärdera den egna organisationens innovationsledningsförmåga.
VÄRDEKARTLÄGGNING
Vilket värde kan vi skapa för våra kunder? Vad är fördelarna? Vad tjänar kunden på vår innovation? Den första principen syftar till att belysa vikten av att tänka kundvärde genom hela innovationsprocessen. Kunna kartlägga de värden och nyckelattribut som innovationen skapar under hela kundresan.
INSIKTSINSAMLING
Den del av innovationsprocessen som får dig att säga ”aha”, knacka dig med pekfingret mot tinningen och vilja sätta i gång att utveckla med en gång. Principen innebär ett systematiskt angreppssätt för att förstå kunders och potentiella kunders uttalade och outtalade behov i syfte att innovera.
RISKHANTERING
Denna princip handlar om att genomföra förnyelse och förändring på ett kontrollerat sätt. Att genomföra systematiskt experimenterande baserat på prioriterade hypoteser och att hantera en väl balanserad portfölj av innovationsmöjligheter.
BYGGA INNOVATIONSKULTUR
Principen handlar om förståelse för hur olika värderingar, övertygelser påverkar innovationsförmågan. Eftersom innovation är en dynamisk process så kan olika beteenden vara viktiga i olika delar av innovationsprocessen.
FRAMTIDSORIENTERAT LEDARSKAP
Innovativa organisationer uppstår inte bara spontant utan är ofta produkten av kreativa och konstruktiva ledare genom hela organisationen. Ledare som har modet att utmana status quo med nyfikenhet och mod. Som kan inspirera och ge näring till en innovationskultur som stödjer den valda strategin. Och som kan agera förebilder på alla nivåer i organisationen.
STRATEGISK RIKTNING
Hur skapar vi en tydlig vision för vårt innovationsarbete? Hur sätter vi mål och relevant ambitionsnivå? Och hur allokerar vi resurser för effektivt genomförande? Denna princip handlar om att sätta upp ledstjärnan för innovationsstrategin, identifiera nyckelprocesser och resurser samt att sätta upp kriterier och milstolpar för att kunna mäta effektiviteten i innovationsprocessen.
ANPASSNINGSFÖRMÅGA
Hur ska vi anpassa organisationen för innovation? Vilka strukturer, processer, kompetenser och modeller behöver vi för att maximera innovationskapacitet och kvalitet? Principen belyser begrepp som design thinking, lean start up och andra processdesignverktyg som kan användas för att möjliggöra dynamisk anpassning av innovationsprocessen.
SYSTEMATISERING
Denna sista princip handlar om att öka förmågan att leda innovation i ett stabilt innovationssystem med väl etablerade regler. Här lyfts olika ISO-standards som ligger till grund för det professionella innovationsledarskapet. Inom ramen för utbildningen tittar man även på hur man löpande kan utvärdera den egna organisationens innovationsledningsförmåga.
